Didaktisk reflektion - 3 sidor
Inledning
Under denna terminen har vi fått lära oss väldigt mycket kring ämnet bild. Jag har tidigare inte riktigt haft intresse för att teckna eller lära mig nya begrepp och tekniker, men tack vare denna kurs har jag både fått intresse för ämnet bild och lärt mig hur man kan nyttja det praktiska i sin framtida yrke som bildlärare.
Förutom våra praktiska lektioner hade jag också sex lektioner som jag utförde under min VFU-period och där hade jag stor användning utav allt vi hade lärt oss under kursens gång. Jag har lärt mig att planera mina uppgifter i god tid och även ha fler planer ifall det första utgångspunkten inte funkar.
Planering och genomförande
Som lärare är det väldigt viktigt att man har bra struktur och att man noga har planerat sina lektioner. Något som jag kommer använda mig mycket ut av är kursplanen och noga se efter kunskapskraven som eleverna ska uppnå. Det är viktigt att eleverna vet vad som förväntas utav dem båda under lektionen men också vad kunskapskraven kräver. På så sätt kan jag som lärare där efter samla in elevernas mappar som de tidigare i kursen har skapat för att lättare kunna betygsätta och bedöma deras arbeten.
I det centrala innehållet för årskurs 4-6 nämns det att det är viktigt att man återanvänder sig av bilder i eget bildskapande, till exempel i collage och bildmontage. (skolverket, 2019) däremot så var detta inget som jag märkte på min VFU-plats. När jag var på min VFU-plats såg jag inga mappar där eleverna hade samlat in några av sina verk eller teckningar, vilket i sin tur leder till att det blir väldigt svårt och bedöma elevers utveckling och kunskaper. Jag frågade eleverna vad de hade gjort av allt de hade gjort i bilden men som svar fick jag att de brukar slänga det, eller så visste de inte vart de hade gjort av dem. Jag frågade även min VFU-handledare hur hon brukar gå till väga för att bedöma eleverna och hon visade mig en 3D-hand som en av eleverna hade målat, jag frågade ifall hon hade några andra teckningar som hon samlat in men det hade hon inte.
Innan min VFU startade fick vi i uppgift att besöka våran VFU plats. Eftersom jag tidigare var på en annan skola hann jag dessvärre inte träffa på min VFU plats innan och därav vet jag inte hur min handledare hade sina bildlektioner. Däremot fick jag se årskurs sex ha bildlektion med en annan lärare och det var väldigt lärorikt. Läraren var inte noga med att visa hur viktigt det är att använda sig av materialen på rätt sätt. Ett av tillfällena var när jag såg alla penslar som eleverna från årskurs 6 använde sig utav låg i disken i vatten. I kurshandboken står det tydligt att man ska kunna jobba med olika material och veta hur man använder sig ut av det. det står: ”Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten” (Skolverket,2019). Detta tolkar jag som att det är viktigt att man vet hur materialen man jobbar med används och funkar. Här är det lika viktigt att man vet hur man tar hand om materialen på bästa sätt delvis för ekonomins skull men också för miljön och för att uppnå de kraven som kunskapskraven nämner.
Innan lektionen började förberedde jag mig alltid genom att tydligt skriva vad dagens mål var samt målet från läroplanen därefter mötte jag eleverna alltid utanför lektionssalen. Innan jag släppte in eleverna i salen väntade jag tills de hade ställt sig i kö och var tysta, detta för att de lugnt skulle gå in och sätta sig på sina platser. Jag frågade även min handledare hur hon brukar göra och hon svarade att de oftast har bildlektion i klassrummet istället för att utnyttja bildsalen. Hon brukar inte heller ha någon tydlig planering på vad dagens lektion handlar om eller målen från läroplanen för att förtydliga för eleverna. Eftersom jag och min handledare planerade och hade en annan struktur på våra lektioner fick vi även se två olika resultat med. Från början var det inte riktigt lätt för min del att få elevernas uppmärksamhet, men efter ca fem minuter hängde alla med och många frågade när de inte hängde med. Bortsett från att jag hade lektion med klass 5, hade jag även lektion med klass 2 med. Dem var lite mer utmanade för min del men med tydligt struktur kunde jag ändå få elevernas uppmärksamhet.
Precis som Åsén påpekar om att extra anpassning inte endast handlar om att en lärare vet hur man använder sig ut av digitala verktyg så är det lika viktigt att man som lärare ska kunna gå efter kunskapskraven på ett sätt så att eleverna känner sig inkluderade och sedda. (2017, s. 144). Det är viktigt att man som lärare har en social miljö där eleverna erbjuds till att vara delaktiga i sina uppgifter och att de samtidigt utvecklas. Genom att jag skrev läroplanens mål och även ”dagens mål” som var som en mall för eleverna för att se vad som är viktigt och vad som ska göras blev det även lättare för dem att hänga med och göra sina uppgifter. På det viset vet eleverna också vad som förväntas ut av dem. Min handledare frågade även eleverna ifall de trivdes med en sådan uppläggning och sedan fick alla elever rösta genom att räcka upp händerna när de blundade. Alla tyckte att det funkade bra och min handledare valde därefter att hon ska göra samma sak på sina lektioner.
Att jobba miljövänligt i bildundervisningen
På min VFU plats kunde jag inte se att dem jobbade med hållbar utveckling i bildundervisningen. Bortsett från tidigare exempel angående penslarna som inte togs hand om märkte jag när jag jobbade med eleverna att de är vana med att slänga sina verk eller skisser när de var missnöjda. Som lärare är det då extra viktigt att jag förklarar åt dem att skissa sina målningar och använda sig utav suddgummin ifall de blir missnöjda. Jag var väldigt noga med att berätta för eleverna att de gärna fick kolla pappersåtervinningen ifall de skulle experimentera med färger men som svar fick jag att de inte hade det. Det jag däremot gjorde var att dela ut papper åt eleverna istället för att gå och hämta själva. Jag skrev även upp på tavlan att det är viktigt att de använder sig av hela pappret och inte lämnar det tomt.
[1] ”Hållbar utveckling inrymmer en ekologisk, ekonomisk och social dimension. Det handlar om ett gemensamt ansvar och en långsiktigt global utveckling” Precis som Fhalén nämner i sin föreläsning handlar inte hållbar utveckling endast om miljön utan även ekonomiskt och socialt. Det ekonomiska hållbarhets tänket kan man få in genom att till och börja med ta hand om det man har istället för att missbruka användningen av material. Det är ännu viktigare att man använder sig ut av det man har i skolan när man har en lägre budget vilket det inte gjordes på min VFU-plats. Det sociala hållbarheten handlar mycket om att man har en bra läromiljö där eleverna kan ta del av undervisningar och som är extra anpassade för de eleverna som behöver det, på så sätt känner eleverna sig sedda och hörda. För att jobba Ekologiskt kan man till att börja med ha en hörna där man har återvunnen material som man sedan kan använda sig av. Det är lika viktigt att man har en ställe där man till exempel har pappersåtervinning. På så sätt tar man tillvara återvunnen material och skolan slipper att köpa in nytt hela tiden. Med hjälp av återvunnen material kan man sedan skapa en staty eller ett konstverk antikgen ensam eller i grupp.
[ 1 ] Fahlén, Marie inspelad föreläsning Bildundervisning och hållbarhet 4 juli, citat taget från powerpoint.
Reflektion kring mitt framtida yrke som bildlärare
Som lärare utvecklas man dagligen och man lär sig varje dag något nytt, därför är det viktigt att man kan ta emot konstruktiv kritik och därefter kan utvecklas till det bättre. Som jag tidigare nämnde tyckte jag att det var lite utmanade att ha lektion med årskurs 2, men trotts detta är jag väldigt nöjd av min insats. Jag fick lite tips ut av min handledare och lära från högskolan om att extra anpassa mina lektioner för eleverna och kanske begränsa det åt dem för att det skulle bli lättare för dem och inte allt för utmanade. Därav valde jag att skriva ut storyboards för eleverna och bestämde att deras serie skulle handla om Imse Vimse spindel. Tack vare möjligheten av att ha två olika klasser har jag lärt mig att det är viktigt att variera på lektionerna trotts att ämnet kanske är detsamma. Det är viktigt att ha flera planer ifall plan A inte funkade som man förväntat sig, vilket leder till att man får en möjlighet att erbjuda varje elev att utvecklas och göra bra av sig och därmed får även jag lusten att vidare undervisa i ämnet bild.
Som tidigare nämnt är det verkligen viktigt att vi jobbar med hållbarhetsperspektiven. Tack vare våran teknik idag kan vi till exempel jobba mer digitalt och detta kommer bli en rolig utmaning för mig att jobba med i framtiden då jag inte riktigt gjorde det med eleverna mer än att ha en powerpoint underviskning om vad serie är.
Förutom att man kan skapa olika verk via redigeringsprogram kan man även samla in elevernas reflektioner i en digital portfolio precis som vi gör nu i högskolan. Eleverna kan då ta bild på sina verk och sedan skriva sina reflektioner digitalt, därmed kommer även jag åt deras reflektioner och bilder och i framtiden blir det även lättare för mig och bedöma. Vi gynnar även det ekomiska och ekologiska hållbarhetsperspektivet genom att vi inte använder oss i onödan ut av papper. Slutligen vill jag bara nämna att jag verkligen ser fram emot att bli en bildlärare och även ser fram emot att sträva efter nya utmaningar som i sin tur leder till min utveckling.
Källförteckning
Lgr11 (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Lgr11: reviderad 2019 6. uppl. Stockholm: Skolverket.
Åsén, Gunnar (red.) (2017). Bildundervisning och lärande genom bilder. Liber: Stockholm (193 s)
Muntliga källor
Fahlén, Marie (4 juli, 2020) föreläsning bildundervisning och hållbarhet.
